Vem var Peter Bergmann? Sligo, 2009

Ett litet hotell på Irland. En gäst dyker upp, bor på hotellet under en helg, beter sig märkligt och avslutar sin vistelse genom att begå självmord. Efterforskningar om gästen leder ingenstans. Idag är det dags att titta på ännu ett mysterium som troligtvis aldrig kommer att få sin lösning.

Fredag
PB1Fredagen den 12 juni 2009 hoppade en man på en buss på terminalen i den lilla nordirländska staden Derry. Bussen skulle åka till staden Sligo som ligger en bit in över den irländska gränsen. Sligo är en kuststad med drygt 20.000 invånare som gjort sig känd för sitt nattliv, en hel del studenter men också en del turism både från Irland likväl som andra delar av Europa. Sligo City Hotel är ett av stadens hotell och på deras CCTV kan man se den mystiske mannen kliva in genom de glasade trädörrarna i entrén. Vad vi ser är en proper man i övre medelåldern, kort gråsprängt hår och med en slank kroppsbyggnad. Glasögon, mörka byxor, en mörk kavajliknande skinnjacka och under den en gråblå skjorta. I handen har mannen en svart väska och över vänster axel hänger en svart laptopväska. Det är lätt att i hastigheten få för sig att mannen på CCTV-bilderna är en affärsman, kanske från Tyskland eller de centralare delarna av Mellaneuropa, som är på affärsresa. Mannen bokade ett hotellrum för tre dagar, betalade för rummet med kontanter och skrev in sig som Peter Bergmann. Han visade inget pass eller någon annan form av identifikation. Under adressraden fyllde han i Ainstettersn 15, Wien, Österrike. Adressen existerar inte och har aldrig gjort.

Lördag
PM_CCTV1På lördagen den 13 juni började dagen som alla andra dagar. På hotellets CCTV kan man se personalen städa, dammsuga, bädda rent i sängarna och på andra sätt förbereda sig inför de gäster som kan tänkas anlända till hotellet under dagen. Peter Bergmann åt sin frukost runt kl. 08.30 och återvände sedan till sitt rum. Under dagen skulle mannen komma att gå in och ut från hotellet flera gånger. Varje gång han passerade entrédisken nickade han vänligt till portiern men sa ingenting. Varje gång han lämnade hotellet hade han med sig en lila plastkasse som verkade vara fylld med något. När han återvände bar han inte längre på plastkassen. Vad det nu än är han förvarade i plastkassen så lämnade han det ifrån sig när han var ute på sina vandringar i Sligo, vek sedan ihop kassen och stoppade den i fickan och återvände till hotellet för att en stund senare repetera alltihop igen. Under lördagen besökte mannen även det lokala postkontoret i Sligo som ligger beläget något hundratal meter från hotellet. Där köpte han åtta stycken 82-cents frimärken samt flygpostklistermärken. Polisen har aldrig lyckats klargöra om frimärkena användes och i så fall vart brevet eller breven skickades. Inga frimärken återfanns på mannens hotellrum eller i hans fickor.

En märklig incident inträffade runt lunchtid. När det var dags för den dagliga städningen av rummet lyckades flickorna i städpersonalen inte öppna dörren till det rum där mannen bodde. Portiern tillkallades. Hon knackade först upprepade gånger på dörren utan att få svar och när det inte hjälpte öppnade hon dörren med huvudnyckel. Inne i rummet stod den mystiske mannen och sysslade med något, vad såg portiern inte. Vad hon däremot kommer ihåg är att han liksom stannade upp i rörelsen och bara tittade på henne, ungefär som om hon kommit på honom med att göra något förbjudet. Portiern tyckte sig även märka lite av en lättnad i mannens reaktion när han kände igen henne, som om han förväntat sig att någon annan skulle storma in i hans hotellrum i en liten stad på Irland.

Söndag
rosses_pointVid elvatiden på söndagen den 14 juni stoppade mannen en taxi utanför hotellet. Mannen höll fram en karta och pekade på ett strandparti. Han frågade taxichauffören om det fanns någon del av  stranden som var lite mer avskild eftersom han ville bada och vara ensam. Taxichauffören pekade på en del av stranden som kallas Rosses Point och berättade att där var det lite mer lugn och ro. Mannen bad taxichauffören att köra honom till strandremsan vid Rosses Point, vilket också skedde. Väl där klev mannen ur taxin, gick en bit framåt, tittade sig runt omkring och återvände sedan till taxin och förklarade att han var nöjd och ville åka tillbaka in till Sligo.

Mannen sa inte mycket till taxichauffören under resan och det var en hållning han även hade mot hotellpersonalen och de övriga gästerna. Han höll sig för sig själv och arbetade metodiskt med vad det nu var han gjorde med sin lila plastkasse och sitt frekventa vandrande på stan. Mannen var noga med att inte lämna ut någonting om sig själv, om sina planer eller varför han kommit till just Sligo. Därför vet heller inte polisen vad det var mannen dumpade via sin lila plastkasse. Att han använde påsen för att göra sig av med någonting står klart, dock vet man inte vad. Polisen har genomsökt buskage, soptunnor, trädgårdar, parkeringshus i och omkring Sligo och man har till och med petat runt i soporna på den lokala soptippen helt utan resultat. Vad det nu än var mannen som kallade sig själv Peter Bergmann ville göra sig av med lyckades han.

Måndag
PB_busPå morgonen måndagen den 15 juni kom mannen ner till hotellets reception och bad om att få en sen utcheckning, något som framförallt mindre hotell ofta hjälper till med. Han hade några ärenden att ta hand om innan han lämnade, sade han. Portiern antecknade att mannen kom att lämna något senare än brukligt, mannen tackade och försvann åter upp på sitt rum. Efter en stund återvände han ner, bärandes på den lila plastkassen. Mannen försvann ut genom entrédörren och återkom en stund senare, utan plastkassen.

Kort efter klockan ett lämnade mannen som kallade sig Peter Bergmann Sligo City Hotel för sista gången. När han lämnar nyckeln på disken kan man se på CCTV-filmen att han bär sin laptopväska över vänster axel och i högerhanden har han sin svarta väska och den lila plastkassen som nu återigen verkar vara fylld med något. När mannen lämnade hotellet styrde han stegen mot busstationen och polisen, som har lagt ner mycken möda på ärendet, kunde till del följa hans väg från hotellet till busstationen. När han kom fram till busstationen var emellertid den svarta väskan borta. Någonstans på vägen, under ett avsnitt där CCTV inte hade honom i sikte, lyckades han göra sig av med väskan. Vad innehöll då väskan? Kanske var det hygienartiklar och smutstvätt som han inte längre ansåg sig behöva nu när hans sysslor var utförda och endast döden återstod?

CCTV fångade mannen på busstationens café där han slog sig ner vid ett bord med en cappuccino och en macka. Laptopväskan och den lila plastkassen stod bredvid stolen. Under tiden han satt på caféstolen plockade han fram papper och penna och började göra anteckningar. Därefter rev han sönder papperslappen och kastade den i en av caféets sopkorgar. När polisen väl kom så långt som till att titta på busstationens CCTV-filmer hade flera dagar förflutit sedan mannen kastade lappen så sopkorgarna var tömda sedan länge.

Efter fikastunden hoppade mannen på en buss, bad om en enkel biljett till Rosses Point och väl där klev han av bussen och började vandra ner mot stranden. Strandremsan vid Rosses Point är, som ovan nämnts, väldigt lugn och sparsamt trafikerad av människor. Det är några enstaka strandflanörer som rastar sina hundar och en eller annan badare men hela området ger intryck av att vara ensligt. Mannen stod därför ut lite från omgivningen när han kom dit i sina svarta kläder. Vittnen säger att han gav intryck av att vara en affärsman. Mannen började vandra av och an längs strandremsan med byxorna uppkavlade till knäna, stirrande ner i sanden och med fötterna i vattenbrynet. Det såg ut som att han gick runt i sina egna tankar. Han höll på så en god stund, vittnen talar om flera timmar. Just att han stack ut så med sin för strandpromenader ovanliga klädsel gjorde att folk la märke till honom. Sista vittnesobservationen kom från ett par som var ute på en sen kvällspromenad längs stranden. Då var klockan 22.30-23.00.

Tisdag
Klockan 05.30 på tisdagsmorgonen den 16 juni var en ung man och hans far ute på stranden. Den yngre mannen tränade inför ett triathlon och hade bestämt sig för att träna simning den morgonen. När männen kom ner till stranden fick man syn på någonting i sanden längre fram. Det såg ut som en skyltdocka som låg där och det var först när männen kom närmare som de såg att det var en människa. Mannen var fullt påklädd och såg ut att ha drunknat. Polis och ambulans tillkallades och mannens fördes till sjukhuset i Sligo där man undersökte kroppen. När mannen kläddes av upptäckte man att alla tvättlappar och andra etiketter på alla hans klädesplagg var omsorgsfullt avklippta eller bortsprättade. Mannen hade lagt ner stor möda på att han inte skulle gå att identifiera, inte ens genom tvättlapparna i kläderna.

PBObduktionen visade inga yttre skador på kroppen och åtminstone på utsidan såg han frisk ut, om än något mager. Invärtes var det en helt annan historia. Mannen led av en mycket långt gången prostatacancer som hade spritt sig och orsakat tumörer i skelettet. Det fanns även tecken på ett flertal tidigare hjärtinfarkter. Mannen var rökare, vilket man upptäckte i lungorna. Vad man däremot inte upptäckte under de toxikologiska undersökningarna var rester av medicin. Mannen verkar inte ha behandlats alls för sin cancer. Han verkar heller inte ha ätit några smärtstillande mediciner, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att tumörerna måste ha förorsakat oerhörd smärta och obehag. Det fanns heller inga spår av alkohol eller andra droger i kroppen.

Polisen vet alltså fortfarande inte vem mannen var eller var han kom ifrån. Alla uppgifter härrör från spekulationer. Man har gjort allvarligt menade försök att identifiera mannen, både genom massmedia och genom Interpol. Mannens fingeravtryck eller DNA finns inte i några register och bilder på honom har figurerat på internet i flera år nu. Trots det är man idag inte närmare gåtans lösning än vad man var 2009. Vem var mannen som kallade sig Peter Bergmann? Var han österrikare? Var det bara en slump att han lämnade en adress i Wien eller hade han någon anknytning till staden? Finns det någon därute som vet vem mannen var men som väljer att vara tyst? Vi vet inte, men vad vi vet är att fallet är lika intressant som det är sorgligt.


Läs mer:

The last days of Peter Bergmann Dokumentär med massor av CCTV-material och intervjuver.
Who was Peter Bergman – Thinking Sideways Podcast som resonerar och spekulerar om fallet.

Du kanske även gillar det här?