Vad gömmer sig under istäcket på Europa, Jupiters fjärde måne?

Forskare beräknar att Jupiters fjärde måne Europa under sitt tjocka istäcke innehåller ett bråddjupt världshav. Nu hoppas NASA kunna sjösätta en expedition till Europa för att leta efter okänt liv på den avlägsna månen.

europa-mission-nasa
Klicka för större bild.

Europa är Jupiters fjärde största måne och har fram tills för inte så väldigt många år sedan avfärdats som en kall och ogästvänlig plats täckt av is. Mätningar av det magnetiska fältet som utförts av rymdsonden Galileo, som kretsade kring Jupiter och studerade Europa mellan 1995 och 2003, visar att Europa har ett magnetfält som samverkar med Jupiters, vilket i sin tur skulle kunna tyda på närvaron av ett magnetiskt ledande lager under ytan av is. Ett sådant lager skulle kunna vara en saltvattensocean. Europa har troligtvis också en kärna av järn.

Astronomer och exobiologer spekulerar över om förhållandena på Europa är sådana att de tillåter vattenbaserat liv med organismer uppbyggda av kolföreningar. Tidigare tänkte man sig nämligen att liv enbart skulle kunna existera i en beboelig zon kring en stjärna. För en stjärna av solens storlek skulle den beboeliga zonen enligt detaljerade modellberäkningar vara lokaliserad till avstånd mellan 0,95 – 1,15 AU (astronomiska enheter) från stjärnan. Europa ligger betydligt längre från solen än så. Voyagersonderna kunde emellertid påvisa mycket kraftig vulkanisk aktivitet på Europas grannmåne Io (som är Jupiters tredje måne) och denna aktivitet kunde förklaras av tidvattenkrafter som orsakades av Jupiters väldiga massa. Man insåg att genom denna effekt tillförs även Europa energi som kan tänkas skapa värme och förutsättningar för liv. Man visste redan att Europas yta består av ett tjockt lager is. Därför ökade intresset för att studera betingelserna för liv i vårt solsystem även utanför den traditionella beboeliga zonen, eftersom uppvärmning från tidvattenkrafter skulle kunna göra det möjligt för vatten att förekomma i flytande form på Europa.

nh-europa-lander-concept_0
En konceptillustration visar en månlandare i färd med att ta prover på istäcket.

En annan aspekt som är värd att ta med i beräkningen är att det liv som eventuellt finns på Europa inte nödvändigtvis måste lyda de betingelser som vi tror att det måste lyda under. Forskare och vetenskapsmän har mer än en gång förvånats över upptäckter som gjorts om liv som vi vet lever här på jorden. Björndjuret (även kallad trögkrypare) är ett sådant exempel. Det lilla djurets härdighet i miljöer som är extrema vad gäller temperatur, vakuum, strålning och torka har gjort att man lyckats utföra experiment med björndjur i rymden. En stor andel av en av de två arter som skickades ut i rymden för att testas överlevde hela två veckors exponering i rymden om solens UV-strålning delvis skärmades bort. Däremot dog nästan alla de björndjur som utsattes för solens fulla UV-strålning. Experimentet visade att det är möjligt att vissa särskilt tåliga arter klarar av att överleva i miljöer som människan hittills inte trott vara möjliga för liv att överleva i och det öppnar upp ett helt nytt spektrum av möjligheter till liv i yttre rymden.

Det är detta spektrum som NASA nu tar fasta på när man hoppas kunna sjösätta en expedition vars huvudsakliga syfte är att leta efter liv under istäcket på månen. En annan förhoppning är att man ska kunna ta prover på istäcket och på den saltvattensocean som man tror finns under isen för att kunna slå fast vad, eller rättare sagt om, något skulle kunna leva där nere i havsdjupet. Forskarna beräknar nämligen att det finns ganska gott om vatten under istäcket för varelser att gömma sig i. Europa är något mindre än jordens måne men mängden vatten som bör finnas under isytan beräknas vara dubbelt så stor som hela jordens vattenbestånd.

De flesta forskare är överens om att det under det massiva istäcket som täcker Europa med största sannolikhet finns en vattenmassa och att det är i denna okända vattenmassa som de bästa förutsättningarna för att hitta utomjordiskt liv finns för tillfället. De mycket speciella omständigheter som tillåter ett sådant ”jordlikt” världshav på en himlakropp här i vårt eget solsystem gör att expeditionen till Europa prioriteras högt för de forskare som arbetar för NASA.

Man kan ju bara föreställa sig vilka monster som kan finnas därnere i det nästan gränslösa och becksvarta djupet.

Läs mer:
News.com.au
The Sun

Du kanske även gillar det här?