När London försökte kopiera Eiffeltornet

När Eiffeltornet invigdes vid världsutställningen i Paris 1889 blev det omedelbart en succé. Den 7.500 ton tunga stål- och järnkonstruktion som bara var tänkt att stå uppställd under tiden världsutställningen varade står fortfarande på samma plats, 127 år senare.

Hånet som många kritiker framförde inför byggandet av Eiffeltornet hade varit stort och man tog till rejäla brösttoner när man konstaterade att ”det här schabraket till stålskelett kommer att torna upp sig över och förnedra alla våra övriga monument. Notre Dame, Louvren, Triumfbågen… Alla kommer de att förtvina under det här tornets svarta skugga”. Så blev det inte, tornet gjorde succé och på andra sidan Engelska kanalen betraktade man parisarnas märkvärdiga torn med missnöje. Något måste göras. Britterna tänkte minsann inte vara sämre. En plan började ta form.

Idén kom från Sir Edward Watkins, medlem av brittiska parlamentet. Han slog självsäkert fast att allt som fransoserna kan göra, kan britterna göra bättre. Han hade till och med fräckheten att tillfråga Gustave Eiffel om han ville komma över och konstruera det nya tornet, vilket Gustave Eiffel blankt vägrade. Han menade att projektet skulle överskugga hans skapelse i Paris och sen skulle arbete för britterna komma att förstöra det förtroende han åtnjöt inför sina landsmän, vilket ju är en rimlig slutsats med tanke på att Frankrike och Storbritannien varit arvfiender i närmare ett årtusende.

När Gustave Eiffel inte ville vara med sjösatte Sir Watkins istället en designertävling för ingenjörer inför bygget av ”The Great Tower of London”. Några av bidragen ser du här nedanför.

watkins2
watkins3
watkins4
watkins5
watkins6

Totalt skickades 68 olika bidrag in och det vinnande bidraget ser du här nedan, design nummer 37.

watkins
Eiffeltornet hade kostat 280.000 pund att bygga, vilket motsvarar över 30 miljoner pund i dagens penningvärde, och pamfletten som medföljde vinnarbidraget lovade självsäkert att ”man funnit gillande hos många välbeställda kapitalister som, om projektet lades fram på ett seriöst sätt inför allmänheten, tveklöst skulle finna ekonomiskt stöd för projektet relativt enkelt”. Man hade alltså en plan, men i stort sett ingen faktisk finansiering.

Projektet kom att ta god tid på sig. Inte förrän 1893 kom man igång med att börja röja det område varpå man avsåg bygga tornet. Man tänkte sig att om man byggde tornet på en hittills obrukad kulle istället för att, som parisarna valt att göra, bygga tornet nere i själva staden vid vattnet så skulle tornet se ännu pampigare ut och torna upp sig ännu högre och därför inte bara ge en betydligt bättre utsikt än vad Eiffeltornet gjorde utan också bli lättare att bygga samt kunna husera större mängder besökare. Speciella utrymmen för restauranger, butiker, turkiska bad, promenadstråk och vinterträdgårdar fanns med i planen. Tanken var att tornet skulle dra dit folk och sen skulle mat, shopping och nöjen se till att folk satte sprätt på sina pengar och ge en hälsosam utdelning på finansiärernas satsade kapital.

wembley-tower-1
Sir Watkins bildade ett bolag för projektet. Efter att ha försökt och misslyckats med att få hjälp med finansiering av brittiska staten fann man att man bara hade sina egna hittills insamlade tillgångar att tillgå och det gjorde att man fick börja peta i designen för att spara pengar. Bland annat skrotades originaldesignens åtta stödben och man fick nöja sig med en mer traditionell fyrbent variant.

Arbetet påbörjades och man började forma parken runtomkring tornet. Bland annat infogades en cricketplan och en liten damm där man kunde ro runt med små båtar. 1895 öppnade parken upp portarna för allmänheten trots att tornet var långtifrån färdigt. Samtidigt började Sir Watkins hälsa försämras och arbetet avstannade när man lyckats resa den första plattformen, 47 meter över marken.

watkinabandoned

Med den bakomliggande eldsjälen pensionerad och sjuk och i stort sett helt i avsaknad av stabila finanser var tornbygget dödsdömt. 1899 gick bolaget in i frivillig likvidation och arbetet avstannade ännu en gång, den här gången för gott. I åtta år stod det halvbyggda stålskelettet kvar innan man fann för gott att riva det med hjälp av dynamit.

Watkin_tower_first_stage-2

Idag ligger nyrenoverade Wembley Stadium på platsen, Englands nationalarena för fotbollslandslaget.

Du kanske även gillar det här?